En katthistoria

Nu ska jag berätta en tråkig och en rolig nyhet. Det tråkiga kommer först. Efter en tids sjukdom (cancer) valde vi i måndags att ta bort vår äldsta katt, Michelle. Hon blev 16 år. Hon visade egentligen inte att hon var sjuk, men trots försök med fetare mat fortsatte hon bara att rasa i vikt och de sista dagarna åt hon inte mycket alls. Det var så klart jättejobbigt att ta bort henne, har aldrig varit med om det tidigare. Det jag var mest förvånad över var vilken tid det tog! Vi spenderade över en timme på djursjukhuset. Här kommer sista bilden på henne:

 

Samma dag som vi tog bort Michelle, men ett par timmar senare, var vi och tittade på en ny kattunge. Ja, jag vet, vi är lite knäppa i den här familjen. Men både barnen och jag behövde något att se fram emot i mörkret, så redan när vi viste att Michelle var sjuk och att det inte fanns någon återvändo, bestämde vi att vi skulle ha en ny kattunge. Från förra veckan, när vi bestämde att jag skulle ringa djursjukhuset efter helgen, började vi leta mer seriöst.

Vi blev kära i Alice så fort vi fick syn på henne och det hade inte spelat någon roll om hon visat sig vara en hankatt, vi hade tagit henne ändå! Det var vår katt!! Hon är helt underbar: busig men lugn på samma gång. Och så kärleksfull. Mamman är norsk skogskatt och pappan långnosad perser, men hans drag är inte så tydliga.
Och ja, hon heter Alice efter Alice i Twilight-böckerna 😉

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: